Solera och Solera-systemet

En Solera med fem fat som hittades hos Ermete Medici

Solera

Det här ordet har du kanske stött på tidigare. Om du dricker sherry eller spansk brandy har du nästan säkert gjort det. Men vad betyder det?

Låt oss först få bort en eventuell förvirring. ”Solera” ska inte förväxlas med ”Solaris”, som både är 1: en sjukdomsresistent druvsort som först skapades i Freiburg (och som enligt min åsikt är ansvarig för att några av de bästa vinerna kommer från en så kallad hybrid) och 2: en kritiserad film med George Clooney i huvudrollen som var en nyinspelning av en tydligen mycket bättre sovjetisk film från 1971.

Vad är en solera?

Ordet solera betecknar ett system för lagring och fungerar i Jerez både som namn på det fat som innehåller det äldsta vinet i en enda komplett och funktionell enhet i detta system, och som namn på den kompletta och funktionella enheten i sig själv.

Tänk dig en stapel med, låt oss säga, minst fem fat som alla innehåller samma vin. Det översta fatet kommer att innehålla den yngsta årgången av det vinet, medan det nedersta fatet, som kallas solera, innehåller den äldsta. Tunnan omedelbart ovanför solera kallas 1st scale på engelska, eller 1st criadera på spanska. Nästa fat ovanför är den andra skalan eller criadera. Och så vidare. När du rör dig uppåt i stapeln är vinet i varje fat yngre än det underliggande och äldre än det överliggande tills du når den översta skalan (4:e criadera i mitt exempel) som innehåller färskt vin från den aktuella årgången.

Vad är Solera-systemet?

Solera-systemet är en metod som används för att jämna ut årgångsvariationer och bibehålla en viss stil av vin, sprit eller vinäger. Detta uppnås genom en gradvis blandning av flera årgångar av basvätskan, som förvaras i enskilda fat.

Tänk på den stapel av fat som jag just nämnde. Du fyller en vinflaska från det nedersta fatet: solera. Den mängd vin som du tar ut från solera (var försiktig så att du aldrig tar ut mer än en tredjedel av fatets innehåll under ett visst år) ersätts med vin från nästa fat ovanför. Det fatet fylls på med vin från nästa fat ovanför, med färskt vin från den yngsta årgången som läggs till det översta fatet. Och så vidare. Efter ett par år i drift kommer vinet att vara en komplex blandning av olika årgångar. Detta är Solera-systemet i praktiken. Ju fler tunnor (och därmed vinårgångar) desto mer komplex och konsekvent blir resultatet.

Systemet i sig är arbetsintensivt, men enkelt. Det tar ett antal år för en Solera att nå jämvikt, men därefter är vinet/spriten/vinägern förvånansvärt jämn. Årtalet för inrättandet av en Solera används ofta som ett datum på den resulterande produkten.

En Solera kan bestå av så få som tre fat till så många som 14 eller fler. Olika fat kan ha olika träslag för att bidra med olika smaker till slutprodukten. Och nej, faten behöver faktiskt inte ligga i en stapel. De flesta producenter har många olika Soleras, med många olika skalor som förvaras, ibland i helt olika byggnader. Vid mindre verksamheter förvaras tunnorna dock i allmänhet nära varandra.

Var finns Solera-systemet?

Om du kan tänka dig en fatlagrad vätska kommer du att hitta en producent som har prövat Solera-systemet med den. Men oftast finns det i Jerez, källan till både Spaniens finaste konjak och dess mest underskattade vin: Sherry. Här är Solera-systemet standard för både sherry- och brandyproduktion.

Men det finns en annan plats där det är vanligt: Emiglia-Romana, hemvist för världens finaste vinäger. De vinäger som skapas av de hantverksmässiga producenterna av Aceto Balsamico Tradizionale di Modena och, betydligt mer sällan, Aceto Balsamico Tradizionale di Reggio Emilia är sällsynta, dyra och följer samma metoder för åldrande av sin dyrbara produkt som de fina sherry- och brandyproducenterna i Jerez. Dessa utsökta, smaskiga, traditionella vätskor får inte förväxlas med den billigare, industriella Aceto Balsamico di Modena, som används i salladsdressingar över hela världen. Och priset återspeglar detta. Äkta balsamvinäger gjord på traditionellt sätt är inte billig.